DIM – dagar efter kalvningen

Days in milk, dvs. medeltalet dagar efter kalvningen för hela besättningen, påverkar dagsproduktionen. Om DIM-faktorn är hög betyder det att en stor del av de mjölkande korna är långt inne i produktionen, då den dagliga mjölkproduktionen av naturliga skäl är låg.

Om DIM-faktorn stiger över 170 dagar har den en minskande effekt på dagsproduktionen. Om korna fördelas jämnt över olika produktionsskeden, kan man uppnå en jämn och god mjölkmängd och undvika att det blir kö till mjölkningsroboten.

Ureaindexet

Ureaindexet beskriver balansen i proteinutfodringen. I beräkningen av ureaindexet ställer man mjölkens urea i förhållande till dess protein. Om indexet är 130–140 är proteinutfodringen i balans.

Index över 140:

  • knappa mängder protein får urean att sjunka men utnyttjandet blir effektivt
  • se till att mikroberna har tillräckligt med kväve -> tillräckligt med protein/urea i foderstaten

Ett högt index avslöjar att foderproteinet är knappt i förhållande till mjölkproteinet och ureaindexet blir lågt. Det kväve som finns tillgängligt utnyttjas effektivt och mycket litet kväve försvinner. I detta läge är det bra att justera kvävetillgången till mikroberna och vid behov öka givan av lättspjälkt, högklassigt protein.

Index under 130:

  • svagt utnyttjande av proteinet, proteinet går till spillo som urea
  • orsaken är hög proteinhalt i ensilaget, högt PBV?
  • se till att det finns tillräckligt med högklassiga aminosyror och energi

Om urean i mjölken är hög och/eller proteinet mycket lågt, sjunker indexet under målnivån. I detta läge finns det ett överflöd av protein i fodret i förhållande till mjölkens proteinhalt. Foderproteinet utnyttjas inte fullt ut och mycket av det går till spillo som urea. Om indexet är lågt, brukar ensilaget innehålla mycket råprotein, och då stiger PBV-värdet högt medan AAT-värdet inte gör det. Energin i foderstaten kan också vara onödigt knapp i förhållande till proteinmängden.

Mjölkningsaktivitet

Målsättningen är åtminstone 2,7 mjölkningar/ko/dag. Aktiviteten kan sjunka av dålig jäsningskvalitet på ensilaget, kraftigt fullfoder och rusning i roboten. Täta besök i roboten ger positiv verkan på mängden producerad mjölk.

Fett-/proteinförhållandet i mjölken

Förhållandet mellan fett- och proteinhalterna i mjölken kan visa om det finns ökad risk för ketos och/eller sur vom. Ett normalt förhållande mellan fett och protein ligger i intervallet 1,1–1,4. Men produktionsskedet har också effekt på mjölkens sammansättning.

En mycket hög fetthalt i förhållande till proteinet (förhållandet över 1,4) kan bero på energiunderskott, vilket ökar risken för ketos. En ko med energiunderskott börjar ta av sina fettlager i vävnaderna, vilket kommer till synes som ökad fetthalt i mjölken. I slutet av produktionen när mjölkmängden sjunker, är det normalt med en högre fetthalt.

När proteinhalten ökar mycket och fett-/proteinförhållandet sjunker mot värdet ett, är det skäl att kolla om det finns tillräckligt med strukturell fiber i fodret. Mycket stärkelse i fodret kan också leda till sur vom.

Idisslingsminuterna

Optimal idisslingstiden är 450-550 min./dag. Höga idisslingsminuter kan indikera grovt, dåligt smältbart grovfoder - detta kan minska det dagliga torrsubstansintaget och därmed ha en minskande effekt på mjölkproduktionen.

När idisslingsminuter är låga skulle det vara bra att kolla tillräcklig mängd grovfoder / fiberinnehåll i fodret. Dessutom skulle det vara bra alltid kontrollera att det finns foder i utfodringsbordet och kon har fri tillgång till bordet.

€KM (kg)

Eurokorrigerad mjölk räknar ut mjölkproduktionens ekonomiska värde. Ibland kan resultatet i euro vara högre, även om mängden mjölk har sjunkit men fett- och proteinhalterna har stigit i förhållande till tidigare resultat.

Eurokorrigerad mjölk beräknar det dagliga värdet i pengar som man får för mjölkmängden och mjölkens fett- och proteinhalter. Detta hjälper gården följa med den ekonomiska effekten av ändringar i mjölken. I produktionspejlarens kalkyler använder vi besättningens senaste medelvärden för dagsmjölken och mjölkens fett- och proteinhalter.

Beräknad mjölkintäkt €/ko/dag

Beräkningen av mjölkintäkterna baseras på besättningens medelmjölk per dag, på grundpriset på mjölken, på verkan från mjölkens fett- och proteinhalter och på områdesstödet. Möjlig bidrag för mjölkkor och/eller ekologisk ersättning har också beaktats.

Beräkningslogik

För dagsmjölk används den genomsnittliga mjölken från de senaste sju dagar. Separationsmjölk ingår i räkningar. Samma logik används för att beräkna den totala mjölk mängden i besättningen per dygn.

Koncentrationsdata som visas i rapporten är från den senaste mejerimjölkanalysen. I gruppspecifika jämförelser kommer koncentrationsdata från roboten, om de är tillgängligt. Annars kommer de från mjölkanalysen och därför är dom samma för alla grupper. När det är möjligt att beräkna ett gruppspecifikt fett/protein-förhållande beror dess tillförlitlighet på om robotens koncentrationsmätning har blivit tillräckligt ofta kalibrerad.